Just another captain speaking

Du söker tröst, jag söker tröst, vi söker bekräftelse, men vad är verkligt och vad är fantasi? Är en burk Ben&Jerrys lycka? Det är svårt att sia om, men för en liten stund så är det tröst för den som söker tröst, och för en annan bara glass. Jag har klarat mig ensam i över ett år nu. Jag har inte haft någon livspartner på 1 år och 2 månader. Jag tycker inte det är konstigt, jag tycker inte det är speciellt svårt heller, men det finns en fördel med alla som lever tillsammans med någon. De har ett bollplank, en guide, någon med åsikter var dag och var natt – dom har en stig som dom inte faller ifrån, dom har en stig som aldrig försvinner, eller tinar bort.

jag har haft svårt att hitta min stig emellanåt, speciellt med hela mitt liv i mina egna händer och ja, det handlar om väldigt mycket ensamarbete, mycket mer än vad man kan tro. Det är ingen vän som sitter hos en 24/7 och ger en råd och tips. Man måste se sin egna vision och polera den, men med vad? Driftkraften till att man tar sig någonstans är tröst, eller med ett finare ord, bekräftelse. Vi får det genom att söka det, men ibland får vi det utan att söka det. jag har sökt det så mycket, jag har inte fått det gratis direkt, och speciellt inte under ett antal månader som gått. med bekräftelsen vet jag precis vart min stig går, utan den så känner man sig hopplös, man ser inte klart, man jagar det. Man kan jaga det i småsaker som glass/godis/prylar – pengar, men sen sitter man där och dånar med andra folk och vill verka duktig även fast sånt egentligen kommer som ett brev på posten – i vanliga fall.

De här första året, och ett par månader som gått har gett mig flera tillfällen att tänka efter, och mycket känns inte som i vanliga fall. Mycket tid går att definera sig själv, för man vill gärna vara ganska ärlig och rak på sak med vem man är, och så är alla, men i vardagen, som singel, så är det ens levebröd, snarare än något man funderar på då och då, när man har tid, för då har man en partner att fundera på, mer eller mindre.

På sätt och vis så är det också detta levebröd som är ens stig, beroende på hur mycket arbete man gör för sig själv, och på sätt och vis så känns det mer moraliskt att vara lite ego, för det måste man, det är så man förser sig med verktygen, och ser klart – ser stigen.

Arkii.